Bli uppmuntrad av vården när du inte orkar leva

Köp böcker, planera semester, träffa nya människor, ha sexiga, dyra eller vackra kläder på dig, ha sex, gå på fest, gå ner i vikt, lyckas med en bantningskur. Detta är några förslag bland, totalt 158 andra, som en behandlare lämnat till en suicidal person med självskadebeteende som sökt sjukvård akut.

I slutet av oktober skrev Dagens nyheters Stockholms del om en ung kvinna som fått ett kuvert att öppna när hon kom hem när hon sökt vård akut. Här kan du läsa artikeln.

Kuvertet innehöll en lista på lustbetonade aktiviteter som ska få kvinnan att tänka i andra banor. Samtalet med behandlaren uppfattades av kvinnan som att hon har för negativ inställning till livet. Detta skulle alltså en idélista att läsa på kammaren råda bot på.

I min förra krönika ”Visst ska vi kunna lita på vården” skrev jag ”Flera av er som läser det här har kanske erfarenhet av att titta tillbaka på ert liv och fundera på hur ni egentligen klarat livhanken. Ni kanske har gråtit i smyg när era barn inte fått hjälp på ett vettigt sätt, vård ni fått har kanske stjälpt och satt sig som ytterligare sår eller att ingen har förstått hur allvarlig din situation varit/är.” Hela krönikan kan du läsa här

Sjukvården som beskrivs i artikeln är ett tydligt exempel på vård som vi inte kan lita på. Om det hade varit en engångsföreteelse hade jag kanske inte reagerat så starkt. Tyvärr är det vanligt att vård som erbjuds är undermålig och kontraproduktiv.  Jag har mött människor inom NSPH, i mitt tidigare arbete på kvinnojour för missbrukande kvinnor, som en av de som svarar på frågor via mail till Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund och i min egen omgivning har jag sett hur sjukvården bemöter psykiskt sjuka på ett sätt som i ibland framstått som livsfarligt. Om vi bortser från mina personliga erfarenheter så har målet att minska antalet personer som dör på grund av självmord (vi kan också kalla det för att dö på av sjukdomarna depression, ångest eller psykos) misslyckats. Antalet har under satsningen inom området istället ökat.  Om en person söker vård för ett livshotande tillstånd, likt kvinnan i artikeln som har försökt ta sitt liv ett flertal gånger, varit inlagd inom slutenvården tre gånger under senaste året och har kraftig ångest, kan de mötas av en sjukvård som felar på flera nivåer. Det finns brister i journalföring, strukturerade bedömningar av självmordsrisk saknas, vårdprogram följs inte och vårdplaner upprättas inte. Här finns en artikel som visar på strukturella brister på ett lättillgängligt sätt samt länkar till Socialstyrelsens rapporter. 

I just det här fallet har ledningen bland annat inte tagit ansvar för att behandlande personal har rätt kunskaper för att möta sin målgrupp. Behandlaren har tagit en del ur en behandlingsmetod som inte ska användas i krissituationer utan i ett uppbyggande skede i en kontinuerlig behandling. Listan har alltså inget på akutmottagningen att göra. Vilket behandlingschefen för Norra psykiatrin i Stockholm är medveten om när han får en fråga av journalisten som skrivit artikeln. Han nämner också att suicidala personer med självskadebeteende är en mycket svårbehandlad grupp som kräver många insatser. Han nämner inte att det därför är viktigt att vården håller så god kvalitet som möjligt. Däremot säger han att de inte vet vad som är framgångsrik vård.

Mitt tips är: använd inte den sopigaste listan som finns på internet. En lista som innehåller en mängd saker som kan trigga igång hetsätning, självsvält, överkonsumtion av alkohol, självskadebeteende genom sex bland annat, samt bygger på att man har pengar. Här kan du läsa hela listan på sidorna 57-59 . Samt följ de vårdprogram som finns.

Kräv och ge personalen möjlighet att använda annan kunskap än den som är hämtat från en bok som sammanfattar olika former av kognitiv beteendeterapi med ett kort kapitel för varje metod. Boken är utgiven av Gleerups förlag som till största del ger ut litteratur riktad till yrkesverksamma pedagoger. Till boken hör ett appendix med olika formulär som kan laddas ner gratis från internet. Anja Hareskog som skrivit listan med inspiration av Marscha Linhans publikation Skillstrainig manual för treating borderline person disorder och D. MacPhillamy och PM Lhewisons artikel The pleasant Events schedule, jobbar med kvinnofrid i Danmark och har inte publicerat några vetenskapliga artiklar. Den behandlande personalen har använt sig av en del ur en behandlingsmetod som ska sträcka sig över flera år och ska innehålla både färdighetsträning och individuell terapi. Samt använt en lista som skrivits av en person som inte forskat inom området utan endast inspirerats av forskares arbeten. Det låter inte som bästa tillgängliga vård. Det låter snarare som att behandlande personal varit på en inspirationsdag.

På Karolinska institutet finns Åsa Nilsonne som jobbat nära Mascha Linhan som skapat den evidensbaserade behandlingsmetoden Dialektisk beteendeterapi. Nilsonne har skrivit och forskat i många år för att ta fram en god vård för personer med emotionell instabilpersonlighetsstörning. Vilket är en av de diagnoser kvinnan i artikeln har. Bland annat har hon tillsammans med Anna Kåver skrivit Dialektisk Beteendeterapi Vid Emotionellt Instabil Personlighetsstörning som både ger en teoretisk förståelse för metoden samt beskriver hur den ska tillämpas i praktiken. Det finns också mottagningar inom landstinget som specifikt arbetar med dialektisk beteendeterapi och det finns tydliga riktlinjer och vårdprogram för självmordsnära människor.

Vad är det som gör att ledning och behandlare inte använder sig av den kunskap och de vårdprogram som finns tillgängliga samt missköter journalföring?

NSPH jobbar bland annat för  att den psykiatriska sjukvården ska vara av god kvalitet, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, i den omfattning och på så sätt att vården är lättillgänglig, demokratisk och rättssäker.

 

Pernilla

//Pernilla