Borttappade barn, utmattade föräldrar och politiker som kallar sina egna beslut för skandalösa

“Jag undrar hur många barn som kommer att bli hemmasittare på grund av detta, som kommer att vara hemma och knappt lämna sitt rum ens för att duscha i ett halvår eller mer, allt för att någon tänkte att billigt var bra? Jag undrar vem som ska stötta de förtvivlade och uttröttade föräldrarna och avlasta dem i deras dygnet-runt-jour, hejda-barnet-från-att-begå-självmord-jour, bli-sparkade-från-jobbet-mardröm eller går-in-i-väggen-själv-katastrof? Jag undrar vem som betalar för allt detta. “

Det här är slutet på ett långt inlägg på bloggen “M som i underbar” som skriver om livet med sin dotter som har diagnosen autism. Det aktuella inlägget handlar om hur skolskjutsar för barn med särskilda behov inte har fungerat sedan Stockholms stad gjort en ny upphandling med persontransport-företaget Samtrans. http://munderbar.wordpress.com/2014/08/25/en-skolskjuts-ar-en-skolskjuts-ar-en-katastrof/

Den första juni 2014 började avtalet gälla. Det var också startskottet för en otrolig turbulens för de barn som behöver att deras tillvaro är förutsägbar. Barnen har blivit hämtade flera timmar försent, fått vänta i timmar, blivit lämnade på fel ställe, fått ta emot hånfulla uttalanden från chaufförer, skjutsats runt i timmar för att hämta upp så många barn som möjligt och fått åka tillsammans med vuxna som barnen skrämts av bl.a.

När höstterminen började var det många barn som inte kom till och från skolan som de skulle. Föräldrar lämnade klagomål och rapporterade avvikelser till Samtrans och kontaktade Stockholms stad för att få dem att kräva att företaget uppfyller kraven i den upphandling som skett. 26 augusti skriver förra skolborgarrådet Lotta Edholm ett pressmeddelande att det är oacceptabelt att skolskjutsarna inte fungerar och att Samtrans bör betala skadestånd om de inte uppfyller kraven i avtalet. Hon är trots allt den som är ytterst ansvarig för hur upphandlingen sköts.

Läs mer

Månaderna går, skolskjutsarna fungerar inte. Stockholms stad har möten med företrädare för föreningar som får höra att det är ett problem att barnen har sin skola långt från hemmet. Vilket är direkt oförskämt då skolor som har inriktning på barn med särskilda behov är få och tar emot barn från alla stadsdelar. Det handlar alltså inte om att kunna välja utan att skolan ligger där den ligger.

Barnen har skolplikt som även är en rättighet. Barn med olika funktionsnedsättningar, psykiska och fysiska har också rätt att få skolskjuts. När barnen inte kommer till skolan påverkar det deras möjlighet att ta del av den undervisning som är en rättighet för alla barn i Sverige. Föräldrarna måste kunna lita på att barnen kommer iväg. Föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning lever under högt känslomässigt och praktiskt tryck. När lagstiftat stöd inte fungerar blir vardagen än mer kaotisk.

8 oktober fick Samtrans en månad på sig att komma tillrätta med problemen.

19 november är Samtrans och Stockholms stad överens om hur problemen ska lösas. Barnen kommer dock inte i tid till och från skolan och föräldrarna har svårt att kunna sköta sina arbeten.

17 november mister Samtrans rätten att köra ensamåkande barn. Det nya avtalet börjar gälla i mars 2015. Hur övriga barn ska komma till skolan och från skolan på ett säkert och förutsägbart sätt nämns inte. För skolskjutsarna fungerar fortfarande inte idag 28 november. Stockholms stad hävdar att det fungerar bättre nu och att det inte rapporterats några allvarliga avvikelser på senaste tiden. Representanterna för föreningarna håller inte med. De ger några exempel från senaste veckan och menar att anledningen till att anmälningarna om avvikelser minskat är att föräldrarna är så uttröttade och uppgivna att de inte orkar lägga sin ändliga energi på att anmäla avvikelser.

  ”Taxin är snart två timmar sen med att hämta sonen. Taxin som var planerad körde till fel skola och orkade inte åka rätt utan struntade helt i körningen enligt växeln. Sonen är helt förtvivlad i telefon.”

  ”Jag blev uppmanad av Samtrans att efterlysa dottern hos polisen eftersom de inte kunde lokalisera henne hos någon av deras chaufförer. Sedan visade det sig att en chaufför plockat upp henne istället för en pojke från annan skola. Chauffören visste varken dotterns namn eller adress. Borde han inte hajat till när det kom en tjej istället för en kille? Hem kom hon iallafall till sist. Bekymrad över att den stackars chauffören var så stressad… 17.30 hemma istället för 16. Trött in till lealöshet är jag.”

  ”Idag fick jag reda på av rektorn i sonens skola att samma dag som Samtrans förlorade ensamåkande barn hade de ringt till skolan och frågat om inte vår son skulle kunna börja samåka, fast det finns läkarintyg på att han behöver åka ensam.”

  ”Idag 24 november ringer Samtrans till mig kl. 7.30 när min dotters taxi ska hämta henne, och meddelar att de inte har en bil.

– Taxin är försenad.

Jag frågar då hur mycket försenad?

– Det vet vi inte.                                      

Hur länge ska vi vänta?

– Det vet vi inte.

Kl. 8.10 hade Samtrans fortfarande inte hittat någon bil och visste inte när dom skulle ha en bil.

Ska det verkligen vara så här???”

  ”Min son är ensamåkande och de två senaste veckorna har varit katastrof. Taxin har varit minst 60 min sen varje morgon och som mest 2 timmar sen med att hämta på skolan. Vi har turen att jag jobbar skift men för er andra måste det vara helt omöjligt att ha ett fungerande arbete.”

Lägg märke till flickan som blivit borttappad. I timmar åker hon runt, hennes mamma vet inte var hon är, skolan har inte koll på vilken bil hon klivit in i, vilket de ska ha, Samtrans rekommenderar att polisen kontaktas. Föreställ er stressnivån hos föräldern, vart är mitt barn, i vilken bil åker hon, med vem åker hon och vad gör den personen med henne. Under tiden försöker flickan säga till chauffören att hon bor på andra sidan av stan.

Hur kan politiker och tjänstemän inom Stockholms stad bedöma att ett bud i en upphandling för att utföra en tjänst som ligger så rejält mycket lägre än andras och tidigare bud är seriöst? Samt, hur lång tid ska det ta innan Stockholms stad bryter avtalet när barn och föräldrar blir hårt drabbade av att tjänsten inte fungerar.

Nu kanske någon tänker att det är lätt att tycka men mera komplicerat att utföra i verkligheten. Men min uppgift är att se till att brukare får ett större inflytande över den vård och stöd de är i behov av. Stockholm stads serviceförvaltning har till uppgift att organisera bland annat skolskjutsar och göra bedömningar om upphandlingar uppfyller de krav som ställs. De måste kunna se när ett erbjudande är för bra för att vara sant.

Den sista funderingen är hur löner och arbetsmiljö ser ut för chaufförerna hos Samtrans.

//Pernilla