Var finns kvaliteten i kvalitetsregistren?

Under våren har jag funnits med i Fristående brukarråd för de psykiatriska kvalitetsregistren. Kvalitetsregistrens syfte är att samla in data som kan redovisas statistiskt översiktligt där målet är att förbättra kvaliteten på vården.

Arbetet i FBR har letts av Jakob Wenzer och som finansierats via SKL och VG-regionen efter ett initiativ från NSPH. Ihop med Marie Bildén, Madelein Larsson Wollnik och Anna Hulthén Pruitt har vi betat oss genom NSPH:s och medlemsorganisationernas syn på patientinflytande, inte minst dokumentet Vår medverkan – en förutsättning för god kvalitet.

De kvalitetsregistren vi främst fokuserat på är Busa, Rättspsykiatrin och Bipolär. Vad gruppens mål har varit växte fram under resans gång och har landat i hur kan registren ses ur ett patientperspektiv och hur kan resultatet av den vård som patienten tagit del av utläsas ur ett bredare psykosocialt perspektiv. Helt enkelt, finns det någon livskvalitet i kvalitetsregistren?
Registren innehåller väldigt mycket data men på denna punkt är det ganska magert. Det går att få reda på vilka mediciner som förskrivs, de mest förekommande och deras omfattning. Det går däremot inte att se hur utfallet av medicineringen har varit och hur patienten faktiskt har upplevt behandlingen.
Även för den kliniska behandlaren borde det vara intressant att få veta vad som fungerar och inte bara vad som är vanligast, risken är annars att det blir en mer strömlinjeformad vård och inte en individuellt anpassad vård.

I registret Bipolär är en kvalitetsindikator förskrivningen av litium och att 70 procent ska behandlas med detta preparat, samtidigt ökar förskrivningen av lamotrigin som ursprungligen är en medicin vid epilepsi. Eftersom det inte går att utläsa ur registret hur patienten upplever behandlingen, så kan vi bara anta att det kan vara så att fler upplever att de tycker det senare fungerar bättre. Då blir det lite märkligt att ett preparat blir en indikator.
Det finns inte heller någon information om hur behandlingen har påverkat patientens vardag rörande familj, arbete eller studier.
Den enda information som vi har hittat där du kan utläsa ett resultat av behandlingen rör rättspsykiatrin. Inom kriminalvården återfaller nästan hälften i brott, medan rättspsykiatrin ligger siffran för återfall i brott på nio procent .
En förvisso positiv siffra som sällan kommer fram i debatten kring rättpsykiatrin, men för de flesta patienter ska det inte och går inte så långt.

Henrik D. Ragnevi
Ordförande och samordnare, Attention i Göteborg