Trygghet skapar hållbar praktik för ungdomar

För Misa Ung, som arbetar med att bygga broar till studier och arbetsliv för ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa, är det viktigt att målgruppen kommer till sina avtalade möten och praktikplatser. Därför har man inlett ett förändringsarbete, och deltar i en utbildning genom Växa och må bra, ett projekt som genomförs av Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH).

– Vårt kärnarbete är att ge stöd till unga för att de ska kunna nå ut i arbetsliv eller vidare i studier, förklarar Maria Heimer, som är arbetskonsulent och teamledare på Misa Ung. Hon berättar att uppdragen oftast kommer från HVB-hem eller socialtjänsten, men att även skolor kan ta in Misa Ung på uppdrag.

Verksamhetens målgrupp är unga och unga vuxna i åldrarna 15-29 år som riskerar eller befinner sig i utanförskap. Det är en målgrupp som ofta saknar något eller några år i skolan och därför behöver lite extra hjälp för att komma vidare eller bygga upp ett nätverk. Det sistnämnda har blivit allt viktigare för att hitta jobb. I nuläget jobbar Misa Ung med ungefär 35-40 ungdomar i Stockholms stad och några kranskommuner.

Medverkan i NSPH:s projekt Växa och må bra tajmar väl med Misa Ungs verksamhet, som startade upp under hösten 2018. Förbättringsarbetet är ett utmärkt sätt att etablera en sund och målgruppsanpassad verksamhet.

Det mål teamet från Misa Ung har identifierat är att alla ungdomar ska komma till praktikstarten och hålla fast vid den praktikplats man har. – Faktum är att vi först hade ett annat mål, kring informationsflödet. Men vi insåg att det hade för mycket fokus på vår egen verksamhet – inte målgruppens behov. Därför valde vi bort det, berättar Maria Heimer.

Från början hade teamet inte heller med några ungdomar i teamet. Det var först när ungdomarna involverades i arbetet som valet av mål klarnade fullt ut. – Vi såg inom gruppen att det finns olika skäl till att ungdomarna inte följde planeringen. Det kunde handla om måendet, eller ibland om en känsla av osäkerhet.

Hela teamet har inte träffats så ofta som de velat. Under de tillfällen som ungdomarna medverkat har fokus legat på diskussioner kring förbättringar och anledningar till frånvaro. Målet har varit att fånga upp målgruppens röster. Metodiken har, mestadels, sparats till möten inom personalgruppen från Misa Ung.

Att fånga upp anledningarna till varför ungdomar inte dyker upp på sina avtalade praktikplatser har varit komplicerat.

– Ungdomarnas röster skiljer sig åt beroende på vilken situation de befinner sig i. Det är lite ett moment 22 – man vill inkludera alla situationer, men det går inte riktigt. Det får vi acceptera. Det gör ändå stor skillnad att vi faktiskt har med ungdomar i vårt arbete.

Hur viktigt är det att ha med målgruppen?
– Det är oerhört viktigt. Det är stor skillnad när de som möter de faktiska insatserna sätter ord på vad de saknar. Man tänker att det är självklart att det ska vara brukarinflytande och delaktighet, men innan man verkligen jobbat med det ser man vidden av betydelsen.
– Du ser din egen roll på ett helt annat sätt, eftersom du i många fall är hemmablind, menar Maria Heimer.

Under projektets gång har teamet utvecklats; avståndet mellan professionella och ungdomar har minskat och dialogen blivit allt mer öppen. Det har lett till många insikter om problematiken kring uteblivna praktikstarter.
– Vi har sett att vi måste skapa en fördjupad relation och kunskap hos arbetsgivarna. På det sättet skapar vi också långsiktighet. När arbetsgivarna också lär känna målgruppen bättre. Det är först då förändringsarbetet går hela vägen. Så vi har försökt vara mer transparenta med arbetsgivarna också, kring hur målgruppens problem kan se ut.

För att öka tryggheten och minska de uteblivna besöken bland målgruppen har gruppen arbetat med målgruppens syn på problematiken. Bland annat har Misa Ung tagit fram ett material för de första fyra tillfällena då man träffar en ungdom. Syftet är att skapa samsyn, trygghet och förståelse.
– För det är just det där, tryggheten, som ibland saknas, säger Maria och förklarar:
– Man kan må dåligt just den dagen, eller så kan man vara rädd för att man inte vet vad som kommer att hända. Med mer fokus på de fyra första träffarna hinner vi fördjupat gå igenom en checklista för att skapa trygghet med olika scenarier. Sedan arbetar vi också med att tydligare berätta om hur arbetsmarknaden ser ut och fungerar. I flera fall har ungdomarna inte så stora nätverk, de vet inte riktigt hur det fungerar att jobba, till exempel.

Den metodik som används inom Växa och må bra kallas för Genombrottsmetoden och är inspirerad av The Breakthrough Series, en metod som togs fram av Institute for Health Care Improvement i Boston, USA. Det är en metod för förbättringsarbete som bygger på lärande. Inom metoden ingår att hitta förbättringsområden och bestämma mätbara mål. Planera, pröva, analysera och agera är de fyra ledorden. Det är en ny metod för Misa Ung.
– För oss är det ett jättebra sätt att hitta och välja ut olika områden för förbättring. Det skapar en process, som man lätt kan se framför sig. Och när man kan se en hel process, med tydliga mål, blir det mycket lättare att genomföra en förändringsprocess, säger Maria Heimer.

Vad vill du skicka med för tips till andra som vill genomföra förbättringsarbete?
– Du ser inte den fulla styrkan i arbetet förrän du är inne i det. När du involverar de som möter insatsen öppnar du upp för så mycket förbättring!

Text: Martin Falkman Foto: Lisa Ringström