”Ungdomarna får oss att tänka utanför boxen!”

Inom boendestödet i Huddinge har man för avsikt att minska antalet avbokade möten – men också att förbättra bemötandet och dialogen med brukarna.
– Vi vill skapa en tillit och en öppenhet, säger Kristina Thoma, som är gruppledare inom boendestödet.
Boendestödet i Huddinge är en verksamhet som består av drygt tvåhundra brukare och hanteras av sjutton boendestödjare och nio handläggare. Boendestöd är en frivillig insats, men kräver ett biståndsbeslut.

Inom ramen för NSPH:s projekt Växa och må bra har ett team från boendestödet valt att fokusera på att genomföra förbättringsarbete kring uteblivna insatser. Kort och gott: möten som av olika anledningar inte blir av. Det kan handla om dagsformen eller en rädsla eller oro inför något okänt.

– Alla vill se förbättringar inom detta område, förklarar Kristina, som är teamledare för förbättringsteamet. Hon menar att det ligger i verksamhetens intresse att minska antalet mötesavbokningar, men påpekar att det trots den stora viljan inte alltid varit enkelt.

– Det var en utmaning, i början, att få verksamheterna att samarbeta. Vi var lite rädda för att trampa varandra på tårna, berättar Kristina.
– Men sedan lossnade det. Hon poängterar att det förbättringsarbete som sker via Växa och må bra-projektet lett till förbättringar – inte bara inom det valda fokusområdet.

– Projektet har öppnat och skapat bättre relationer och dialog i hela verksamheten. Det finns en känsla av att ’det här kommer bli jättebra!’ som genomsyrar det arbete vi gör nu.

Avbokningar – och orsaker
Gruppens förbättringsområde rör avbokningar av möten. Man vill minska antalet men även analysera anledningarna till varför avbokningar sker. På så vis finns möjlighet att snappa upp något görs på fel sätt, eller något man inte gör som man borde börja göra. Det man främst vill komma åt är de som avbokar för att de mår dåligt psykiskt för att istället hitta arbetssätt att utföra boendestödet på andra sätt eller få dem att ta emot stöd trots sämre mående.

Brukardelaktighet är viktigt. I den metodik NSPH använder sig av representeras alla målgrupper i projektgruppen; både boendestödjare, handläggare och brukare.

– Det är viktigt att involvera alla grupper. Man blir lätt hemmablind annars, förklarar Kristina.
– Allting blir bättre när förståelsen ökar. Vi måste lyssna på ungdomarna vi arbetar för. Vi försöker vara duktiga på det i vår verksamhet.

Ökad delaktighet
Delaktighet är något som alltid kan förbättras, menar Kristina. Hon pekar på att ett förändringsprojekt med den metodik som NSPH använder skapar ett direkt möte med brukarna och deras åsikter, till skillnad från att använda sig av enkäter.
– Om brukarna inte själva är representerade får vi inte rätt bild. Det är nödvändigt att ha med brukarna, de har andra infallsvinklar än de vi är vana vid. Hade man tiden så skulle man ha mer direkt kontakt med brukare för att skaffa bättre underlag.

Under förbättringsarbetets gång träffas en arbetsgrupp, teamet, varannan vecka. Kristina Thoma lyfter fram det arbete som sker under mötena. Teamet från boendestödet i Huddinge består av en boendestödjare, en aktivitetshandledare, en biståndshandläggare, en utvecklingsledare och två brukare.

– Mötena mellan oss är så givande, säger Kristina.
– Det är där utveckling sker. I mötena, i samtalen vi har. Bara det här, att formulera frågor tillsammans. Det är värt mycket.

Gruppen har valt att främst arbeta med ett urval av brukare som får boendestöd, som är i åldern 18-25 år. En inte helt okomplicerad målgrupp, berättar Kristina.

– En del jobbar, andra pluggar. Det finns olika problematik inom gruppen, vilket såklart gör det komplicerat. Det blir en del avbokningar.

Att skapa en öppen dialog
Just nu har en kartläggning av de anledningar som anges vid avbokning påbörjats. I förbättringsarbetet tittar gruppen på hur man kan bli mer proaktiv och ha en dialog med brukarna. Vilka frågor kan man tänkas ställa, vad vill brukaren själv dela med sig av?

– Vi vill skapa en tillit och en öppenhet, att man känner att det är okej att kommunicera varför man avbokar en tid. Ibland orkar man helt enkelt inte, och det är okej! Vi vill skapa den dialogen, att man har personlig kontakt om läget och om hur man kan boka in nästa möte.

Hon påpekar att många yngre ofta har en upplevelse att bli ’överkörda’ av myndigheter och i kontakterna med vården och säger att det är skönt att kunna ha en dialog kring hur brukarna själva upplever stödet och bemötandet.

Handlingsplan och uppföljning
I en utvald grupp mellan 18-25 år har boendestödet börjat göra en handlingsplan. Planen är enkelt och består av två frågor. Den kan vid behov följas upp via telefonintervjuer. Förhoppningen är att den mer proaktiva metoden ska minska antalet avbokningar, men även skapa en större öppenhet och bättre dialog mellan grupperna.

Ännu finns det inga resultat som visar om antalet avbokningar minskar, men förhoppningen finns.

Kristina Thoma poängterar värdet av den metodik som NSPH och Växa och må bra använder, och som bygger på problemformulering, utveckling och genombrott i grupper som representeras av olika grupper, både yrkesverksamma och målgruppen. Hon menar att styrkan sitter i inklusionen och att det är tydligt att alla deltagare utvecklas genom arbetet.

Hon påpekar att många yngre ofta har en upplevelse att bli ’överkörda’ av myndigheter och i kontakterna med vården och säger att det är skönt att kunna ha en dialog kring hur brukarna själva upplever stödet och bemötandet.

Handlingsplan och uppföljning
I en utvald grupp mellan 18-25 år har boendestödet börjat göra en handlingsplan. Planen är enkelt och består av två frågor. Den kan vid behov följas upp via telefonintervjuer. Förhoppningen är att den mer proaktiva metoden ska minska antalet avbokningar, men även skapa en större öppenhet och bättre dialog mellan grupperna.

Ännu finns det inga resultat som visar om antalet avbokningar minskar, men förhoppningen finns.

Kristina Thoma poängterar värdet av den metodik som NSPH och Växa och må bra använder, och som bygger på problemformulering, utveckling och genombrott i grupper som representeras av olika grupper, både yrkesverksamma och målgruppen. Hon menar att styrkan sitter i inklusionen och att det är tydligt att alla deltagare utvecklas genom arbetet.

Hon påpekar att många yngre ofta har en upplevelse att bli ’överkörda’ av myndigheter och i kontakterna med vården och säger att det är skönt att kunna ha en dialog kring hur brukarna själva upplever stödet och bemötandet.

Handlingsplan och uppföljning
I en utvald grupp mellan 18-25 år har boendestödet börjat göra en handlingsplan. Planen är enkelt och består av två frågor. Den kan vid behov följas upp via telefonintervjuer. Förhoppningen är att den mer proaktiva metoden ska minska antalet avbokningar, men även skapa en större öppenhet och bättre dialog mellan grupperna.

Ännu finns det inga resultat som visar om antalet avbokningar minskar, men förhoppningen finns.

Kristina Thoma poängterar värdet av den metodik som NSPH och Växa och må bra använder, och som bygger på problemformulering, utveckling och genombrott i grupper som representeras av olika grupper, både yrkesverksamma och målgruppen. Hon menar att styrkan sitter i inklusionen och att det är tydligt att alla deltagare utvecklas genom arbetet.

–Ni skulle bara veta vad som händer. Om man ser till den personliga utvecklingen som sker hos ungdomarna som deltar … det är värt allt jobb, definitivt!

Avslutningsvis vill hon erbjuda tips till de som funderar över att starta upp utvecklingsarbete inom sina verksamheter:

–Våga prova saker. Och låt det ta tid. Ibland är det resan, inte målet, som är det viktiga!

Text: Martin Falkman Foto: Lisa Ringström