Stöd och kunskap minskar barnens oro!

När en förälder inte mår bra så påverkar det hela familjen. Trots det så är det få barn och unga med psykiskt sjuka föräldrar som får den hjälp som de behöver. Med rätt stöd och information till barnen kan man både hjälpa dem att må bättre och minska deras oro. Det visar forskning från Malmö Högskola.

– När barnen får kunskap om förälderns sjukdom så blir det tydligare för dem varför föräldern mår som den gör. Och de ser också att de ofta går att påverka sjukdomen med hjälp av t.ex. terapi eller mediciner. Jag tror att många barn blir av med en börda då, eftersom det är vanligt att de tror att det är deras fel att föräldern inte mår bra, säger Maria Afzelius (tidigare anställd på Malmö Högskola men som nu arbetar inom Psykiatri Skåne).

I sin avhandling har Maria Afzelius undersökt hur stödet inom psykiatrin och socialtjänsten fungerar för de barn som har en psykiskt sjuk förälder och hur familjerna upplever detta. Hon har bland annat intervjuat familjer, både barn och vuxna, där en av föräldrarna har en psykisk sjukdom. Så här berättar barnen:

– Barnen uppger att de känner sig oroliga och att de inte förstår varför den sjuke föräldern beter sig som han eller hon gör. De berättar också att det kan vara stressigt hemma och ibland bråk när mamma eller pappa är arga. Något barn drog sig undan när det blev mycket konflikter medan ett annat barn tog konflikter för att försvara föräldern som inte mådde bra. Ett annat barn blev oroligt så fort föräldern lämnade hemmet.

Att barn och unga är beroende av sina föräldrar(eller nära vuxna) och påverkas av att ha en förälder som inte mår bra vet vi genom forskningen. När en förälder blir psykiskt sjuk kan hen till exempel ha svårt att möta barnets behov. Barn som växer upp med en förälder med psykisk sjukdom riskerar också att på sikt själva få problem med psykisk ohälsa. För att kunna förebygga detta och hantera förälderns sjukdom behöver barn och unga kunskap och stöd kring förälderns sjukdom.

Maria Afzelius forskning visar att de familjer som får stöd och hjälp genom psykiatrin och/eller socialtjänsten upplever att de får det bättre hemma. Stödet till familjerna kan t.ex. handla om familjesamtal(där hela familjen deltar) eller enskild medverkan i föräldrastödsgrupper eller barngrupper.

– De här föräldrarna stärktes i sin föräldraroll och också barnen växte i det stöd de fick. De kände mindre oro och vågade tala mer öppet om hur föräldern mår. De hade också lättare att umgås med kamrater. Barnen upplevde att det hade blivit lugnare hemma och de vågade släppa det där med att passa på föräldern även om det fanns en viss oro kvar.

Trots detta så får endast var tredje patient med barn riktat stöd till barnen. Maria Afzelius avhandling tydliggör att behandlarna inom vuxenpsykiatrin upplever att det är svårt att balansera mellan att upprätthålla en behandlingskontakt med patienten och samtidigt undersöka om patientens barn är i behov av stöd. Ibland avstår de från att tala om barnen eftersom de är rädda att förvärra patientens hälsa. Även socialsekreterare uppger att de har svårigheter att stödja familjer där en av föräldrarna har en psykisk sjukdom.

Nu hoppas Maria Afzelius att hennes forskning kan bidra till att professionella inom såväl socialtjänsten som vuxenpsykiatrin får mer kunskap om hur de ska stödja familjen. För stödet är efterfrågat.

– Det blev så tydligt i den här studien, att både föräldrar och barn letar efter stöd. De vill verkligen ha hjälp.

Läs mer om Maria Afzelius forskning här>