Ungas delaktighet avgörande för lyckat förbättringsarbete

Entusiasm, engagemang och förändringsvilja har dominerat kvalitetsarbetet inom Växa och må bra, där de ungas erfarenheter varit utgångspunkter för att förbättra arbetet inom skola, ungdomsmottagning, boendestöd och arbetsträning för unga. Arbetet beskrivs som en ögonöppnare som lett till helt nya arbetssätt där inkludering och delaktighet står i fokus.

NSPH-projektet Växa och må bra har snart pågått i tre år och nu börjar resultaten synas av det kvalitetsförbättrande arbetet som pågått på olika håll i Sverige. Under ett spridningsseminarium den 9 maj redovisade fyra olika kvalitetsteam hur de arbetat med sina förbättringsarbeten kring att minska frånvaron i skolan, få ner antalet uteblivna besök på ungdomsmottagningen, mer fungerande boendestöd för unga vuxna med psykisk ohälsa respektive skapa fungerande praktikplatser som kan leda till arbete för unga. Inom ramen för det Arvsfondsfinansierade projektet har de verksamhetsansvariga fått arbeta tillsammans med sina ungdomsteam för att identifiera vad som behöver förbättras, införa nya arbetssätt och mäta så att man verkligen sina mål och blir bättre på att fånga upp vad unga tycker och behöver.

-Det krävs mod att släppa in ungdomar och lyssna på vad de faktiskt berättar. Det krävs också mandat, tid och resurser för att säkerställa att ett sådant här förbättringsprojekt sedan inte stannar av, säger Annelie Andersson, inspektör på IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som var inbjuden till seminariet för att ge en reflektion.

Det modet har de fyra utvecklingsteamen som deltar i projektet uppenbarligen visat. Det var väldigt tydligt att alla i teamen – såväl ungdomarna som de vuxna – var väldigt glada över sin medverkan och målen som de är på väg att uppnå.

Projektledaren Karin Engberg har följt teamens utveckling under resans gång.

-Denna mix av kvalitetsarbete och delaktighet i praktiken har gett fantastisk fina spinn-off effekter. Ungdomarna som deltagit har utvecklas enormt på ett personligt plan när de på ett konkret sätt har kunnat se hur deras egna erfarenheter kan bidra till förbättringar, säger Karin Engberg, projektledare för Växa och må bra.

Hon påpekar att metodiken utvecklingsteamen arbetat med inom ramen för Växa och må bra-projektet har flera fördelar: den stärker de unga, hjälper de professionella att fokusera på det som verkligen kan förbättra arbetet med unga samt att samarbetet kan även bidra till en god arbetsmiljö i hela verksamheten.

De fyra utvecklingsteamen som varit verksamma under det senaste året fick berätta om sina förbättringsarbeten:

Misa Ung vill få fler att lyckas med praktiken

Hos Misa Ung, som arbetar med att stödja ungdomar att komma ut i arbete, händer det allt för ofta att de unga inte dyker upp på arbetsplatsen första dagen på praktiken. Misa Ung vill skapa tryggare och mer hållbara praktikplatser, där de unga vågar och vill delta. Utvecklingsteamet har låtit unga diskutera i grupp vad som skulle underlätta att komma till jobbet och det har påverkat Misas sätt att jobba. Enhetschefen Ida Thorell beskriver det som ett ”paradigmskifte” i hur de jobbar.

– Det här har helt ändrat vårt sätt att arbeta. Vad vi än gör nu, så utgår vi de ungas perspektiv och önskemål, säger enhetschefen Ida Thorell.

Samtalsterapeuten Joakim Brådenmark från Misa Ung har lärt sig att ta ett kliv tillbaka och lyssna

Hon får medhåll av kollegan Joakim Brådenmark som arbetar som samtalsterapeut på Misa Ung.

-Jag har fått insikt om att det är vi vuxna som är hindret för äkta delaktighet. Vi måste ta ett kliv tillbaka och släppa in ungdomarna på allvar. Nu kan vi med stolthet säga: ”vi vet inte vad som är den bästa lösningen, utan vi frågar de unga vad de vill ha, säger Joakim Brådenmark.

Kortare väntetider hos UMO i Borås
För personalen på ungdomsmottagningen i Borås har kvalitetsförbättringsarbetet varit en verklig ögonöppnare: personalen har fått sig en påminnelse om att vuxenvärlden INTE är målgruppen för verksamheten. Tillsammans med Johanna, Lianna, Ilham från projektets ungdomsteam i Borås har de antagit utmaningen att minska antalet uteblivna besök till mottagningen från 20 till 10 procent, bland annat genom SMS-påminnelser och möjligheten att boka kurator och psykolog via webben.

-Vi kan inte gå tillbaka och jobba som vi gjorde tidigare, då trodde vi att vi visste vad ungdomarna vill. Vi har nu lärt oss en metodik som vi kan ta med oss till övrig personal och kunna fortsätta förbättringsarbetet. Det känns superviktigt, säger Mia Andersson, barnmorska på ungdomsmottagningen i Borås och en av deltagarna i utvecklingsteamet.

-Vi fick påpeka för de vuxna att de måste sluta curla oss unga. Att man är tydlig med vilka bokningsregler som gäller är inte farligt för oss. Förhoppningen är att om fler unga kommer ihåg att avboka i tid så kommer det bli lättare för alla att få hjälp tidigare, säger Johanna.

Satsningar på trivsel ska minska frånvaron i skolan

På gymnasieskolan Wargentin i Östersund kämpar man med för hög frånvaro hos eleverna, vilket man ville ta sig an inom utvecklingsteamet. Rektor, lärare och elever har tillsammans i teamet kartlagt vad skolket kan bero på. Med hjälp av enkäter har de försökt bena ut vad som skapar ökad delaktighet, motivation samt trygghet och trivsel på skolan.

Eleven Mine på Wargentins gymnasium har varit med i arbetet med att skapa större trygghet på skolan

-Det känns som att vi för första gången faktiskt tas på allvar, att vuxna lyssnar på oss och vad vi tycker. Det känns äkta, säger eleven Mine som deltar i förbättringsprojektet för att minska frånvaron i skolan.

Arbetet med att skapa bättre stämning – bland annat genom trivselregler som eleverna själva skapat – har funkar bra och nu spritt sig till hela arbetslaget på skolan. Eleverna tänker ta med sig erfarenheterna från kvalitetsförbättringsarbetet till sitt skolforum för att se om fler elever kan få börja ta del av Växa och må bra:s inflytandeutbilning för unga.

Bättre fungerande boendestöd i Huddinge

Utvecklingsteamet i Huddinge bestämde sig för att förstå varför det så ofta förekommer avbokningar av boendestöd och har valt att fokusera på det som kan kopplas till dåligt mående. De har upprättat en handlingsplan för vad som kan göras kring avbokningar och satt ett ambitiöst mål: redan till sista juni ska 100 procent av de inbokade besöken bli av!

-Samtidigt gäller det att bena ut vad avbokningarna beror på. Det kan ju vara av positiva anledningar: att det inte behövs. Att ta in brukarsynpunkter i arbetet har varit en jättevinst, det har varit fantastiskt, säger Kristina Thoma, coach för Huddinges utvecklingsteam.

Barnkonventionen ställer krav på inkludering av unga

Det är uppenbart att dessa fyra team är inställda på att fortsätta sitt kvalitetsarbete även efter att Växa och må bra-projektet avslutas i augusti. Elsa Rudsby Strandberg på Folkhälsomyndigheten konstaterar att fler kan förväntas följa i deras spår framöver och hitta sätt att involvera unga.
-När barnkonventionen blir lag nästa år så kommer verksamheter som möter barn och unga tvingas arbeta med delaktighet betydligt mer aktivt. Ungas engagemang är en stark drivkraft att ta vara på, säger Elsa Rudsby Strandberg.

Under inspirationsdagen deltog även unga Hjärnkoll-ambassadören Mathias Boeryd som delade med sig av sina erfarenheter av höga förväntningar på sin egen skolprestation och modet att våga be om hjälp när den psykiska ohälsan blev för mycket att kämpa med på egen hand.

Verksamheter som – tillsammans med unga deltar – är för närvarande:

  • Ungdomsmottagningen i Borås
  • Jämtlands gymnasium Wargentin i Östersund
  • Misa Ung, Stockholm, stöd till ungdomar ut i arbete
  • Socialförvaltningen i Huddinge, boendestöd för unga vuxna

Text och foto:Lisa Ringström